Hack i skivan

Usch vad dålig jag varit på att uppdatera. Blev ett hack i skivan. Men nu är jag tillbaka. Sitter i soffan i ett tyst hus. Lillskrutt åkte på kräkis i natt. Så hon ligger i karantän i gästrummet längst ned i huset. Mattias fick ta hand om henne då jag hade en intervju idag.

Foto: Mikael Roos

Tänkte stanna där en liten stund. Det här med att söka jobb. Det ställs så otroligt stora krav på kandidaten. Man ska inte bara bli intervjuad vid flertal tillfällen utan ju längre du arbetat och ju högre positioner du haft ska du utsättas för fler intervjuer, tester, case och referenstagning. Borde det inte vara tvärt om? Tänker att mitt cv, track record och referenser borde kunna styrka att jag klarat mig ganska bra och att man kan kapa ett led, t.ex. tester? Personlighetstest- fine. Bra att veta att man har en profil som passar in i bolaget och att man har en bra självuppfattning. Men de andra testerna kanske inte känns relevanta när man byggt på sig massa erfarenhet. Har inte kandidatens tidigare anställningar redan varit som ett stort test och case? Utmaningar som den löst och hur man löst dem? Blir roller man tidigare haft en sämre prestation om man kommer ut dåligt i ett test? Eller ses de som bättre om man får ett högt score? Har diskuterat detta vid några tillfällen med kvinnor och män i ledande positioner och vi alla kommer vi fram till ovan. Jag förstår att man vill försäkra sig med hängslen och livrem innan man anställer någon men på bekostnad av vad? Jag som kandidat, som troligtvis har begränsat med tid, kommer inte att söka/tacka ja när man hör antalet steg i processen. Eller om caset är för stort. Är det inte bättre att ta fler referenser? Att styrka och få bekräftat från olika vinklar att det kandidaten berättat på intervjun stämmer?

Foto: Mikael Roos

Jag menar inte att kritisera utan mer lite ödmjukt dela med mig av mina tankar. Såklart kommer kommentaren- “men om man vill ha rollen så tycker man väl att det är värt tiden?”. Absolut- men nu pratar jag även om toppkandidater som missas, tappas, tackar nej för att de kanske redan har det bra där de är, och även om jobbet låter intressant, och tackar de nej för att de tycker processen blir för tidskrävande. Eller kandidater som är i parallella processer och inte “hinner” gå in i fler för att de är så massiva och omfattande. Tester i all ära men bara om syftet är rätt.

Bara lite tankar såhär på tisdagseftermiddagen. Vill understryka att det är bara tankar och som sagt ingen kritik. Det är dyrt att göra en felrekrytering, så det är klart att företaget vill göra allt de kan för att undvika det. Önskar bara att det kunde göras lite snabbare och lite smidigare.

/F

Continue Reading

Dubai

Skulle skriva om resan till Dubai. Ge er massa härliga dagdrömmar om att åka dit och bada i det klara vattnet, få en upplevelse utöver det vanliga i staden som känns som den är tagen ur en saga. Hur jag sett fler vilda kameler under en dag i Dubban än älgar i hela mitt liv i Sverige och hur jag njöt att få vara i värmen. Men så kom verkligheten ikapp i samma stund som jag kom hem. Det var inte tvätten eller att packa upp som drog ner mig på jorden igen. Utan jag blev ratad (krasst sätt så blev jag inte ratad, men det kändes så för en sekund) i två rekryteringar och ramlade ner från mitt rosa puffiga semestermoln.

Min självkänsla är ju inte så bra. Den är inte dålig heller, men den ställer till det lite för mig själv. Men har vägt upp det med ett bra självförtroende. Ett leende, en fasad att jag inte tar åt mig men går sen hem och grämer mig att “jag inte var bättre”. När jag “vet” att jag missat något, gjort bort mig eller sagt något “tokigt” så sjunger jag för mig själv. Jättelustigt. Så fort situationen kommer upp i huvudet så börjar jag nynna, eller vissla.

Men tillbaka till idag. Jag har liksom inte förmågan att tänka rationellt när det kommer till mig själv. Har så höga krav. Sjukt höga krav. I vissa fall så tävlar jag med de som arbetat som VD i flera år. När jag skriver (här och nu) så ser jag ju att det är inte så mycket att hänga läpp för. Men det är precis som att jag inte lyssnar på mig själv. Stänger av det jag är bra på. Ibland bäst på. Och fokuserar bara på det som alla andra har och inte jag. Men det är ju därför jag går hos en coach. För att ändra på det. Till imorgon ska jag ha bett fem personer skicka fem positiva egenskaper de tycker jag har och dessutom en beskrivning vad de egenskaperna betyder för dem (då ord kan ha olika betydelser för olika personer). Jag har dedan tagit de orden och gjort mina egna små mind maps hur jag uppfattar ordet. Ska även läsa dessa ord varje kväll innan jag går och lägger mig så att hjärnan får bearbeta det under natten. Tror det kommer vara en superboost. En vitamininjektion för själen. Tror alla mår bra av något liknande. Oavsett om man behöver jobba på att se sina positiva egenskaper eller inte.

Något som jag är bättre på är att ta kritik. Jag är ofta intresserad. Lyhörd och behöver inte ha rätt utan tar till mig vad andra säger. Dock ska man ju ta det konstruktivt och lägga rätt mängd energi på det. Där är jag bra. Och här tänker jag rationellt. Det är mina egna högt uppsatta mål och krav på mig själv som ställer till det.

Övning

Här kommer en bra övning när det kommer till kritik:

1. Ligger det något i kritiken?

2. Om svaret är Ja, då var det bra att du fick veta det, eller hur?

3. Om svaret är Nej, då var det också bra, eftersom det bara innebär att ni ser olika på saken. Och det vore en jobbig värld om alla skulle behöva tycka lika.

Med hjälp av den här analysen behöver du inte vara lika rädd för kritik. Det betyder inte att du skakar av dig saker hur som helst, men det är inte heller poängen med de här frågorna. De ger dig däremot en hälsosam distans till kritik, vilket gör att du inte känner dig fullt lika attackerad, eller missförstådd. Testa!

Nästa inlägg blir med färgsprakande bilder och tips från Dubai. Lovar!

Kram
F



Continue Reading

Veckan

Jag “jobbar” ju inte just nu. Eller jo på ett sätt då jag stöttar/driver tre projekt ideellt, går på massa möten, är i en rekryteringsprocess och går hos en coach för att kartlägga vad som driver mig osv. Men jag går de facto inte till en arbetsplats. Jag får ingen lön utan går på A-kassa och har en försäkring. Lite tufft mentalt ibland att inte ha någon tillhörighet, men trivs ganska bra med det just nu. Vill så gärna att de här projekten ska bli något. Det kan det. Bara man har lite tålamod….och det är ju inte min starka sida direkt. Att ha tålamod. Så då gäller det att fördriva tiden med andra spännande saker. Den här veckan blir det:

Måndag: Frukost med Felicia Lagerwall.Presentation av projekt X för ett gäng som vi vill ska gå in och satsa i detta. Pilates på SATS på kvällen.

Tisdag: Följa med Moa till skolan (följer med en ggr/termin….så det börjar bli dags nu). Benpass på gymmet. Mingelevent på kvällen

Onsdag: Coachsamtal. Kompislunch. Rygg- och axelpass. Event på kvällen- Framtidens Retail.

Torsdag: Lucia i skolan. Nätverkslunch. Konditionspass.

Fredag: PT och julklappsshopping

Fick ett par bilder, från fotograferingen, förra veckan. Fina!

Credit: Mikael Roos
Credit: Mikael Roos
Credit: Mikael Roos
Continue Reading